– Jag tror inte att man diskuterar det här vid middagsborden i så stor utsträckning. Man har ganska traditionella roller i hemmet fortfarande, säger Monica Forsman, jämställdhetsdirektör vid länsstyrelsen.
Ofta är det kvinnorna som inte bara handlar maten, utan också tar ansvar för att planera och skriva inköpslistor.
En förklaring till de här mönstren är att det finns traditionella föreställningar om att det är män som lönearbetar medan kvinnorna har ansvar för konsumtionen i hemmet, bland annat kopplat till hemmavarande barn. Så ser verkligheten inte ut längre, men föreställningarna lever kvar. Det leder till inlärda beteenden om vad kvinnor och män ska intressera sig för.
Det är också ekonomiska förutsättningar och makt som avgör vad vi köper och ägnar oss åt på fritiden och vilket ansvar vi tar i hemmet. Män har i regel en högre inkomst och mer fritid än kvinnor. Man kan alltså se konsumtionen som en spegling av normerna i samhället.
Hållbarhet, kön och konsumtion är också sammankopplade. Män dominerar konsumtionen av kött, reser mer och köper fler bilar och har generellt mer negativ miljöpåverkan kopplad till sin konsumtion. Å andra sidan köper kvinnor mer förbrukningsvaror och har därför stor möjlighet att påverka konsumtionen i en mer hållbar riktning.
Det finns siffror som tyder på att kvinnor och mäns konsumtionsvanor närmar sig varandra. Man ser till exempel att kvinnors konsumtion ökar när deras inkomster ökar.
– Jag tror att lösningen är att vi måste förändra våra shoppingvanor, både kvinnor och män. Att man kanske inte ska förbruka så mycket. Behöver vi verkligen en ny bil vartannat år och behöver vi ha tio uppsättningar jeans, säger Monica Forsman
Diskutera:
Hur ser det ut i din familj – är inköpen uppdelade och i sådana fall, hur?
Vad tror du att det får för konsekvenser att det oftast är kvinnor som planerar och handlar mat, kläder och andra förbrukningsvaror?
Hur kan man bryta de här mönstren kring kön och konsumtion?
